29 september

Sveriges 25 landskapsdjur – Den fullständiga listan med quiz – Kan du alla?

0  Kommentarer

Sverige består av 25 landskap, varav varje landskap har olika symboler som representerar dessa. Varje landskap har ett djur som representant. Dessa röstades fram 1988 i ett samarbete mellan WWF, Ica Kuriren och Mitt i naturen.

Många av oss känner igen dessa djur från skolan. Jag minns själv hur jag pluggade in alla dessa under låg- / mellanstadiet. Oavsett hur länge sedan det var du gick i skolan, eller om du fortfarande gör det idag när du läser detta, är den kritiska, stora frågan:

Har du koll på Sveriges alla landskapsdjur?

När du läser den här artikeln kommer du lära dig massor av intressanta fakta om om varje landskapdjur och vilka de är, men kommer du ihåg dem när det kommer till kritan?

Om du vill ge dig själv en utmaning och testa dina kunskaper kan du göra det med detta quiz.


Blekinges landskapsdjur: Ekoxe

Två ekoxar träffar varandra

Ekoxen är den största skalbaggen som finns i Europa. Hanarna kan bli upp till 8,5 centimeter stora medan honorna uppnår ca 4 centimeter. Skalbaggen kännetecknas av sin svart-bruna färg och sina stora överkäkar. Ekoxen gillar att leva i gamla ekar.

Det största delen av sin livscykel spenderar Ekoxen som larv. Den spenderar så mycket som fem år som lav, innan den lägger sig i en kokong under marken för att utvecklas till en ekoxe. Ekoxen lever bara några veckor som fullvuxen skalbagge så detta stadiet utgör en oerhört liten del av djurets liv.

Kokongen blir lika stor som ett hönsägg. Kokongen kläcks i slutet av juni varje år. Hanen dör efter parning medan honan dör efter äggläggningen i slutet på sommaren. 

Hot: Ekoxen var länge rödlistad. Detta på grund av att deras favoritträd ek konkurreras ut mot nya trädslag, vilket leder till att deras naturliga livsmiljö försvinner allt mer.

Bohusläns landskapsdjur: Knubbsäl

Knubbsälen kännetecknas av sin ljusgrå eller brungrå päls. Sälen har känsliga morrhår som hjälper den att uppfatta vibrationer i vattnet.

På detta vis kan den jaga även i mörker. Knubbsälen kan vara under vatten i upp till 45 minuter. En knubbsäl äter nästan bara fisk.

En dräktighet varar upp till 12 månader. Efter födseln diar sälen i fem veckor, innan det är dags för ungen att klara sig självständigt.

Hot: Knubbsälen har tidigare råkat ut för farliga virus som varit dödliga för arten. Detta har lett till att sälen numera är rödlistad. Ett annat hot är farliga ämnen som människor släpper ut i vatten.

Dalarnas landskapsdjur: Berguv

Berguven är den största och tyngsta ugglearten i Europa. Berguven blir vanligtvis runt 20 år ute i det fria. Man känner igen en berguv på dess örontofsar och orangea ögon.

Fågeln är känd för sin skarpa syn och sin hörsel. Berguven jagar främst på nätterna och håller sig för det mesta gömd under dagen. Berguven låter "Oo-ho" och har ett varningsläte som låter "ka".
En berguv lägger vanligtvis 2-3 ägg och ruvar i ungefär en månads tid. Under ruvningstiden är det hanen som går ut och jagar mat åt honan.

Förr i tiden såg man berguv som ett dåligt tecken. Hörde man en berguv trodde man att detta innebar att något dåligt skulle ske.

Hot: Miljöfarliga ämnen från människor så som kvicksilver. Får fågeln i sig detta lagras det i kroppen och ges vidare till barnen, som inte klarar av det.

Dalslands landskapsdjur: Korp

Korpen är en stor svart kråkfågel. Korpen har bland de största hjärnorna av alla fågelarter. Korpen har påvisat en anmärkningsvärd förmåga när det kommer till problemlösning och anses därmed ha en hög intelligens.

Korpar är även välkända för att stjäla och gömma glänsande föremål.
Korpen samexisterar med människor, vilket innebär att dessa ofta finns även där människor bor.

Korpen äter allt från rester från människors mat, larver, frön, bär, insekter till annat den kan hitta ute i naturen. Korpar är bland de mest lekfulla av alla fågelarter. Korpen är en av de mest mytomspunna fåglarna och förknippades förr i tiden med döden.


Gotlands landskapsdjur: Igelkott

Igelkotten är ett marklevande djur som har taggar ovantill som skyddar mot rovdjur. Igelkotten lever på insekter och maskar.

Antalet taggar beror på igelkottens storlek. Igelkotten har mellan 3000 till 7500 taggar. Igelkotten har en tagg mellan tolv till arton månader, innan den trillar av för att ge plats åt en ny tagg.

Igelkotten vilar oftast i buskar, hål i träd eller i bergssprickor. Igelkotten är ett djur som går i dvala, men även i vanliga fall sover den upp till 18 timmar per dygn. Dvalan varar mellan 5-6 månader.

När temperaturen ute är 15 grader vaknar igelkotten igen. En igelkott som lever inomhus går inte i vinterdvala. En igelkott är dräktig i 35 dagar.

Hot: miljögifter och människors nya levnadsätt. Trafikerade vägar eller bebyggelse från människor som leder till att igelkottar inte hittar en partner att para sig med. Kom med på röda listan 2020.

Gästriklands landskapsdjur: Tjäder

Tjädern är den största hönsfågeln i Sverige och den är Gästriklands landskapsdjur.

Under våren samlas tjädertuppar och höns på kända spelplatser och har sina parningsspel. Det finns ungefär 15 raser av tjäder som beskrivs för den art som finns i Sverige.

Tjädern äter insekter under sin tid som en liten kyckling. Senare under sin uppväxt går fågel sedan över till en allt mer växtbaserad kost. I den vuxna tjäderns kost igår det dessutom att då och då äta en och annan insekt. 

Fågeln äter också smågrus som tillsammans med muskelmagen hjälper till med att mala ner födan till små delar så att näringen kan tas upp bättre.

Under vintern är tallbarren den viktigaste födan för tjädern. Fågeln väger mellan två till sju kilo som vuxen.

Hallands landskapsdjur: Lax

Laxen är Hallands landskapsdjur och det är en ståtlig fisk. En lax kan väga över 40 kilo och bli 150 cm lång under gynnsamma förhållanden.

Fisken är en uppskattad matfisk som också är populär bland sportfiskare tack vare storleken.

Laxen har gått från att vara en livskraftig fisk till att bli närmast hotad på grund av utbyggnaden av vattenkraftverk. 

Det gör att odlad lax släpps ut i flera svenska vattendrag. All odlad lax måste fenklippas och det betyder att de saknar sin fettfena framför stjärtfenan.

En laxhona lägga över 10 000 ägg efter lek och parning men långt ifrån alla kläcks och växer upp till stora fiskar.

Hälsinglands landskapsdjur: Lodjur

Hälsinglands landskapsdjur är det stora kattdjuret lodjur. Lodjuret har statusen sårbar och det betyder att den riskerar att dö ut i det vilda.

Varje år jagas dock lodjur i flera delar av Sverige, men bara ett fåtal får skjutas. Som vuxen väger lodjuret mellan 15-25 kilo och de lever i regel ensamma.

Mellan mars och april är lodjurets parningstid och honan föder mellan en till fyra ungar ungefär två månader efter parningen.

Honan tar sedan ensam hand om ungarna och de stannar med sin mamma i nästan ett år efter födseln.

Lodjuret finns i dag i hela Sverige, men inte på Öland och Gotland. Vanligast är det dock med lodjur i norra Sverige.

Härjedalens landskapsdjur: Björn

En brunbjörn har en stor kropp men kort svans. Pälsen är tjock och ramarna eller tassarna stora och försedda med klor.

Vikten ligger på 60-250 kilo och en vuxen björn som står på bakbenen blir längre än en lång man. Björnen har bättre luktsinne än hörsel och syn och den går i ide under vintern för att sedan vakna upp igen framåt våren.

Det finns ungefär 2900 björnar i Sverige och det förekommer en stor genetisk variation bland björnarna.

Just i Härjedalen är brunbjörnen landskapsdjur och man kan se att den förekommer norrut från Gävleborgs och Dalarnas län även om det ibland förekommer björn även längre söder ut. 

Under 1900-talet blev björnen nästan utrotningshotad och år 1927 fridlystes den. Den blev sedan tillåten att jaga igen 1943 men då i begränsat antal. Brunbjörnen är fortfarande rödlistad i Sverige.

Jämtlands landskapsdjur: Älg

Jämtlands landskapsdjur älgen är det största landlevande djuret i Sverige. Älgtjuren är betydligt större än älgkon och den har också horn.

Tjuren har också ett stort hakskägg. Innan hornen växer på plats kan man lätt känna igen älgkon på dess ljusa strimma som löper längs med insidan av bakbenen.

I slutet av september brunstar älgen och i april till juli föder kon mellan en till två kalvar. I ungefär ett år stannar de med sin mamma och när en kviga, alltså en älghona som inte fått kalv innan, är tre år får hon i regel sin första kalv.

Älgen sägs ofta orsaka betesskador på tallplanteringar och skog och den är också populär att äta tack vare den goda smaken och det möra köttet.

Tack vare sina horn är älgtjurarna också populära att jaga i hela landet. Dock får älgen bara jagas i en viss mängd enligt den tilldelning som sker till jaktlag och markägare en gång om året.

Lapplands landskapsdjur: Fjällräv

Lapplands landskapsdjur är fjällräven.

Det är ett av de äldsta däggdjuren som finns i Skandinavien och har funnits här ända sen inlandsisen drog sig tillbaka. Den följde då med iskanten och tog sig längre och längre norrut.

Även idag är det i kallare klimat fjällräven trivs. Den håller till på kalfjäll och tundra. För att klara kylan har den bland annat en päls som isolerar bra och hår på trampdynorna.

Fjällräven kan antingen vara blåsvart eller så är den brun på sommaren och vit på vintern. Det är ett litet djur som är runt 70 cm och väger mellan 2,5 och 5 kilo. Den lever mellan 5 och 8 år.

Hot: Idag finns det ungefär 350 vuxna fjällrävar sammanlagt i Sverige och Norge. I Sverige har fjällräven varit fridlyst sen 1928.

Medelpads landskapsdjur: Skogshare

Skogsharen finns i hela Sverige, men det är i Medelpad den blivit landskapsdjur. Den är lite mindre och knubbigare än fältharen som den annars är mycket lik.

Färgen kan skifta mellan vit och gråblå och olika nyanser däremellan. Skogsharen blir som fullvuxen 45-55 cm och når en vikt mellan 2,5 och 4,5 kg beroende på tillgång med mat, kön och tilldelning i genlotteriet.

Skogsharen är ett djur som kan ta sig fram i snabb hastighet vilket hjälper den att hålla sig undan rovdjur. Med hjälp av sin rörelseteknik i kombination med långa och starka bakben kan haren komma upp i 70 kilometer i timmen.

Hot: Skogsharen tillhör de arter som är rödlistade, vilket innebär att antalet djur minskar eller förväntas minska i antal. Anledningen till att antalet skogsharar blir färre är att vintrarna blivit mildare. I norra Sverige minskar inte antalet djur.

Norrbottens landskapsdjur: Lavskrika

Lavskrikan är en fågel som är brungrå med roströd stjärt och rostrött på vingarna. Storleken är ungefär 30 cm.

Den håller gärna till i skogar i Norrland, helst bland myrar där det finns skogar med mycket lavklädda träd.

Den har helst sitt bo ett par meter upp i en tall eller en gran. Lite speciellt med lavskrikan är att den gillar att klänga runt så den hänger upp och ner i grenarna.

Lavskrikans namn kommer förmodligen från att den gillar att vara i områden där det finns mycket lavar, och också från att den använder lavarna när den bygger bo.

Det latinska namnet på Norrbottens landskapsdjur är lite mer olycksbådande. Det är ”Perisorenus infaustus”, vars betydelse är ungefär ”den hamstrande som för olycka med sig”.

Närkes landskapsdjur: Hasselmus

Hasselmusen är ett djur som oftast lever i mellersta och södra Europa. I Sverige är den mer sällsynt och också fridlyst, så det är förbjudet både att skada djur av arten och att skada dess livsmiljöer.

Förutom i Götaland finns hasselmusen bara i Närke, vilket gör att det inte är så konstigt att den valts ut till att bli Närkes landskapsdjur.

Hasselmusen tillhör familjen sovmöss. Det innebär att den går i ide på vintern och är i dvala under 6-7 månader.

Det är en liten mus, sällan större än 7 cm lång. Speciellt är den stora svansen som liknar en ekorrsvans.

På sommaren har den en vikt på 20-25 gram, men inför vilan äter den extra och kan då väga nästan dubbelt så mycket.

Skånes landskapsdjur: Kronhjort

Kronhjorten har funnits i Sverige i ungefär 10 000 år och har blivit en symbol för Skåne genom att vara landskapsdjur. Djuret finns i de flesta delar av Sverige, undantagen är Halland, Gotland och Norrbotten.

Storleken är mellan 175 och 225 cm om man mäter från nosen till svansroten. Mankhöjden är 130-160 cm. För de hjortar som lever i Norden är hanarnas vikt runt 200 kg, men arten kan bli större och väga upp till 300 kg. Honorna är mindre och väger inte så ofta mer än 170 kg.

Kronhjorten trivs i olika typer av skogar, helst där det också finns mossar eller kärr. På dagen är den gärna i tätväxt skog där det går att hitta skydd bland träden. På natten och i skydd av mörkret kommer den gärna ut på fält och kalhyggen.

Smålands landskapsdjur: Utter

Uttern tillhör familjen mårddjur och är således släkt med mink, hermelin, järv och vessla. Den är mycket tystlåten men använder sig av snörvlingar, morranden och visslingar vid parningen samt när ungarna är små.

Utterns främsta föda är fisk men den äter också kräftdjur, grodor, insekter och sjöfågelungar. Den jagar helst nattetid och ger sig alltid på de djur som är lättast att fånga.

Hanarnas revir är oftast större än honornas som vanligtvis ligger inom en specifik hanes hemområde. Den utterart vi har i Sverige, den euroasiatiska uttern, finns i hela Europa utom Island.

De flesta svenska uttrarna lever kring norrlandsälvarna och man kan endast finna ett fåtal i landets södra delar. Djuret har blivit allt vanligare i Sverige sedan mängden miljögifter minskade i början av 2000-talet.

Södermanlands landskapsdjur: Fiskgjuse

Hökfågeln fiskgjuse förekommer i hela världen med undantag av Grönland, Nya Zeeland och Antarktis.

De europeiska fiskgjusarnas huvudpopulation finns i Finland och Sverige och flyttar under vintrarna till Nord-, Öst- och Västafrika.

Ungfåglarna följer inte med föräldrarna tillbaka till Nordeuropa den andra sommaren utan stannar i Afrika eller flyttar till Medelhavsområdet. 

De fiskgjusar som kommer tillbaka till Sverige anländer i slutet av mars eller början av april. Fiskgjusen är en gammal fågel och man har funnit fossila fynd som är mer än 15 miljoner år gamla.

Världspopulationen av fiskgjuse minskade kraftigt under 1960- och 1970-talet på grund av människans användning av DDT men sedan bekämpningsmedlet förbjöds har populationen kunnat återhämta sig.

 Fiskgjusen kan bli upp till 25 år gammal och är fridlyst i Sverige.

Upplands landskapsdjur: Havsörn

Havsörnen har en vikt på 3,5 - 7 kg och honan är i genomsnitt ett kilo tyngre än hanen. Fågeln observeras i hela Sverige men häckar framför allt utmed Östersjökusten, i Lappland och vid syd- och mellansvenska sjöar.

Den förekommer också flitigt i länder och områden som Island, Grönland, Ryssland, Sibirien, Iran, Kina och Japan. 

Ett havsörnspar använder samma bo år efter år och placerar det ofta i träd eller på en klippavsats. Eftersom boet är väldigt stort och kan väga upp till 500 kg så kräver det grova träd.

Havsörnarna väljer därför alltid ett häckningsområde bland tallar som är 100 år eller äldre. Havsörnen är en mångsidig jägare som både avsöker områden och spanar i stillhet. Bytet består ofta av braxen och gädda men den äter också lax, bläckfisk, sjöfågel och as.

Värmlands landskapsdjur: Varg

Vargen väger upp till 50 kg och är därmed det största vilda hunddjuret. Den lever främst i vildmarken och familjegrupperna består av mamma, pappa, biologiska ungar och ibland också adopterade individer.

Flocken präglas av en social hierarki där alfaparet rankas högst. När det uppstår strider om rang är det alltid mellan vargar av samma kön. Många regionala vargpopulationer är hotade medan den globala populationen inte löper någon risk att utrotas.

Vargens föda består främst av klövdjur men de yngre individerna tar också insekter. En fullvuxen varg äter ofta upp till 9 kg kött under ett dygn.

Det händer dessutom ofta att vargen dödar många fler byten än den orkar äta vilket är sällsynt bland djur. Det är vanligt att en vargflock dödar 120 älgar under ett år.

Västerbottens landskapsdjur: Storspov

Storspoven tillhör släktet vadarfåglar och häckar på myrar och på jordbruksmark i Asien och Europa. I Sverige kategoriseras den numera som starkt hotad medan världspopulationen är nära hotad.

Storspoven är med sina 55 cm och sitt stora vingspann världens största vadare. Den kännetecknas av en kraftig, drillande sång som alltid börjar med ett par dystra och ödsliga toner. I Sverige kan storspoven observeras på ängar, myrar och hedar.

Den förekommer i hela landet utom i fjällen och de fjällnära områdena. Storspoven är väldigt social och ses nästan alltid med flera andra individer. Människan är dock ett djur som den helst undviker.

Den har stor nytta av sin långa, krökta näbb när den jagar ryggradslösa djur i mjuka lerbottnar. Sandmaskar, daggmaskar och krabbor tillhör favoritfödan.

Västergötlands landskapsdjur: Trana

Tranan är en fågelart som människan känt till i århundraden. Redan under antiken åt man tranans kött, men det finns också belägg för att fågeln uppskattades på matbordet i exempelvis England och Sverige under medeltiden.

Kuriosa är att i Västergötland åt man enbart vänster sida av tranan, då uppfattningen var att den högra var oätlig och innehöll ämnet tran.

Namnet "trana" har troligen uppstått som ett ljudhärmande ord, för länge sedan. Ordet finns även i våra grannspråk. Tranans trumpetliknande ljud är förknippat med vårens ankomst då tranorna kommer till Sverige i stora, skränande flockar.

Tranorna häckar vid Hornborgarsjön i Västergötland varje år och det är en turistmagnet! Många vill se de vackra tranorna.

Västmanlands landskapsdjur: Rådjur

Rådjuret är Sveriges vanligaste hjortdjur. De finns ofta nära bebyggda områden och det är störst chans att få syn på dem tidig morgon eller kväll när det inte är dagsljus.

Historiskt sett är rådjuret känt i Sverige sedan stenåldern. Rådjuret har alltid jagats för födans skull, och under många århundraden var jakten enbart tillåten för samhällets adel. När jakt blev tillåtet för alla utrotades nästan rådjuret under 1800-talet. I några områden infördes därför "jaktfredning" vilket innebar att stammen kunde återhämta sig.

Det är enbart hanen, bocken, som bär horn och dessa kan se olika ut. De har gett upphov till olika namn på bocken. Spetsbock innebär att hornet består av en enda tagg . Gaffelbocken bär horn som har delat sig i två taggar. Den tredje varianten kallas sextaggare och då bär bocken horn med tre taggar på varje horn.

Ångermanland landskapsdjur: Bäver

Det spännande nyttodjuret bävern ser vi oftast inte. Däremot kan man se deras fantastiska byggen.

Bävern bygger hyddor i anslutning till vatten. Det är vanligt att man kan stöta på nedhuggna träd i skogen, och vid en närmare granskning kan de vara fällda av en bäver. Djuren gnager sig igenom stammen och tänderna lämnar tydliga spår.

Bävern bidrar till ett levande landskap. Genom sitt arbete med att fälla träd och bygga dammar, skapas miljöer där olika växter trivs. Insekter och fåglar lockas dit och kretsloppet kan fortsätta.

En specifik ekologisk funktion som enbart bävern har, är att skapa sk "bäverängar". Det är igenvuxna områden där bävern tidigare har skapat fördämningar, exempelvis i en sjö, vilka gynnar vattenlevande djur.

Öland landskapsdjur: Näktergal

Den fascinerande lilla fågeln näktergalen kanske många känner igen från H.C Andersens klassiska saga. Kejsaren ville få höra dess underbara sång och bjöd in fågeln till sitt palats.

Sedan byttes den riktiga näktergalen ut mot en konstgjort fågel då kejsaren ansåg att den var mycket finare. En näktergal är ganska oansenlig med sin bruna färg och mindre storlek.

Tyvärr gick den konstgjorda fågel sönder efter ett tag och den riktiga näktergalen kom tillbaka och sjöng för den sjuke kejsaren.

I Sverige är fågeln precis som i sagan, känd för sina läten. Den lilla fågeln kan skapa flera olika ljud och hörs på flera kilometers avstånd, främst under parningssäsongen då den lockar på honorna.

Namnet betyder "den som sjunger om natten" och det är då den hörs mest. På engelska heter den "nightinggale" och på tyska "Nachtiggal. På yngre fornsvenska (14/1500-tal) næktergala, så namnet är gammalt och tydligt kopplat till "natt" och "gala".

Östergötland landskapsdjur: Knölsvan

Svanar är vackra, tycker de flesta, men det är bra att ha respekt för dessa kraftfulla fåglar där hanen kan väga ca 12 kilo. Det finns fall då svanar har attackerat människor som kommit för nära deras bon. Hanarna kan också bråka med varandra när de ska försvara sina revir.

Knölsvanen finns i många delar av världen, exempelvis Asien. Knölsvanen är både en stannfågel och flyttfågel i Sverige. I de södra delarna kan de övervintra men svanar längre upp i landet är oftare flyttfåglar.

Det finns två olika svanar i Sverige: knölsvan och sångsvan. Sångsvanen har gul näbb medan knölsvanen har orange näbb med en svart knöl vid näbbens rot.

Därmed är de lätta att åtskilja.
Trots att de vuxna svanarna är vita är ungarna grå, ganska oansenliga och liknar inte sina föräldrar förrän efter flera månader.

Referenser

Referenser & mer läsning

Ekoxe, Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekoxe
Ekoxe, Länsstyrelsen: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2887c5dd16488fe880d612ed/1538139018614/Ekoxe_artafaktablad.pdf
Knubbsäl, Skansen: https://www.skansen.se/sv/knubbsal
Berguv, Skansen: https://www.skansen.se/sv/berguv
Berguv, Fågeln.se: https://www.fageln.se/art/berguv.aspx
Korp, Fågeln.se: https://www.fageln.se/art/korp.aspx
Korp, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Korp
Igelkott, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Igelkott
Tjäder, Svenska Jägareförbundet:
https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/faglar/tjader/
Lax, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: https://www.sportfiskarna.se/Fiske/Fisketips/Fiskarter/Lax
Lodjur, WWF:
https://www.wwf.se/djur/lodjur/#artdata
Björn, Naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Rovdjur/Fakta-om-bjorn/
Björn, Världsnaturfonden:
https://www.wwf.se/djur/brunbjorn/#artdata
Älg, Svenska Jägareförbundet:
https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/alg/
Fjällräv, WWF: https://www.wwf.se/djur/fjallrav/#artdata
Fjällräv, naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Rovdjur/fjallrav/
Skogshare, Svenska jägareförbundet:
https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/skogshare/
Skogshare, Artfakta:
https://artfakta.se/naturvard/taxon/206004
Lavskrika, fageln.se:
https://www.fageln.se/art/lavskrika.aspx
Hasselmus, Svenska djurskyddsföreningen:
https://www.djurskydd.org/djurfakta/hotade-nordiska-daggdjur/
Hasselmus, Sydved:
https://www.sydved.se/aktuellt/inspiration/djur-och-natur/hasselmusen
Kronhjort, Jaktlivet:
https://jaktlivet.se/viltarter/kronhjort/
Utter, Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utter
Utter, WWF: https://www.wwf.se/djur/utter/#intro
Fiskgjuse, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskgjuse
Fiskgjuse, Naturhistoriska Riksmuseet: https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/vanligafaglar/faglariapril/aprilfaglar/fiskgjuse.5806.html
Havsörn, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Havs%C3%B6rn
Varg, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Varg
Storspov, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Storspov
Trana, Fågeln.se: https://www.fageln.se/art/trana.aspx
Trana, Västsverige.com: https://www.vastsverige.com/hornborgasjon/
Hjort, Sydved:
https://www.sydved.se/aktuellt/inspiration/djur-och-natur/radjur
Rådjur, Jägareförbundet:
https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/radjur/
Bäver, Naturhistoriska Riksmuseet: https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/gnagare/baver.273.html
Näktergal, Näktergalen : en saga - Andersen, H. C:
https://www.bokstugan.se/bok.php?id=17534
Näktergal, Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/2776360
Näktergal, Wikipedia: https://sv.wiktionary.org/wiki/näktergal
Knölsvan, Bilder & Fakta: https://bilderochfakta.se/djur/faglar/andfaglar/knolsvan/ Knölsvan, Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/2776315
Landskapsdjur generellt, Natursidan.se:
https://www.natursidan.se/nyheter/sa-gar-det-for-sveriges-landskapsdjur/


Kommentarer

Delta i konversationen - dela dina tankar här 

{"email":"Email address invalid","url":"Website address invalid","required":"Required field missing"}

Liknande läsning

Djursajten
>
Tack för att du läste artikeln: Sveriges 25 landskapsdjur – Den fullständiga listan med quiz – Kan du alla?