2 november

Vad händer om man inte mjölkar en ko?

0  Kommentarer

En ko som inte mjölkas regelbundet kan få allvarliga fysiska skador. I denna artikeln ska vi djupdyka och få reda på vad det beror på och hur det har blivit så.

Kon är gynnsam för oss människor av två anledningar då de dels är ett nötköttskreatur som ger oss kött, samt deras förmåga att agera mjölkproducent.

Vi i Sverige dricker i genomsnitt otroligt mycket komjölk och mjölk är en grund i många svenska recept. Bortsett från att det finns en stor efterfrågan på mjölk har även kon ett behov av att regelbundet bli mjölkad. Att mjölka en ko är otroligt viktigt för att kon inte ska drabbas av mjölkstockning, ett tillstånd som är oerhört allvarligt.

Syftet med mjölkning av kossor

För att förstå konsekvenserna av att inte mjölka en ko måste man först bilda sig en uppfattning om anledningarna till att man mjölkar en ko från första början.

Kor har som oftast fyra spenar, vilka till skillnad från människan producerar mjölk även då den inte väntar barn och mjölkproduktionen är konstant. Det är den egenskapen människan har tagit till vara på hos djuret, till förmån för att vi ska ha tillgång till mjölk i våra kyldiskar året runt.

Då populationen av kor har ökat och numera är så stor, har nya mekanismer och verktyg för att mjölka kor uppkommit på senare tid. Nu för tiden mjölkas kor i allmänhet av en maskin, vilket är fördelaktigt eftersom man då hinner mjölka alla kor trots en hög och eventuellt växande population.

Dock förekommer givetvis även den traditionella metoden att mjölka kor på, den så kallade mjölkgropen, där bonden mjölkar kon eller nötkreaturen för hand. Bondeniskolan.se beskriver de olika metoderna utförligt på sin hemsida om man är intresserad av vidare läsning på området.

Konsekvenser vid uteblivande av mjölkning

Som nämnt i föregående stycke producerar kor mjölk oavsett om de väntar barn eller inte, vilket gör att de har ett behov av att mjölkas året runt.

Enligt Sundsvalls tidning i en artikel från 2016 så är det livsnödvändigt för kon att bli mjölkad regelbundet, då uteblivandet av detta kan resultera i att kon får mjölkstockning vilket kan vara livshotande.

Anders Branderus beskriver även i sin blogg att kons produktion av mjölk avgörs av hur ofta den blir mjölkad eller diad. Liksom människor varierar även kor i egenskaper och fysik från varandra.

Enligt Arla mejeriet mjölkas kor två till tre gånger per dygn, och antalet varierar beroende på vilken bondgård kon bor på och vilka typer av hjälpmedel och resurser just den bondgården har tillgång till. 

Vissa bondgårdar har robotmjölkning som hjälpmedel vilket är en robot som korna själva kan gå till när de vill bli mjölkade, vilken tvättar kons spenar och sätter på spenkoppar som i sin tur mjölkar kon, beskriver arla på sin hemsida.

Utveckling av mjölkkonsumtion i Sverige

Effektivisering i branschen har uppstått, som sagt, till följd av den tekniska utvecklingen som präglat vår samtid, men även till följd av en ökad efterfrågan på mjölk. Den främsta anledningen till att branschen är i behov av effektivisering är den ökade efterfrågan som en ökad befolkning medför.

Sverige är ett land i vilken mjölk har varit en basvara historiskt sett. Teknikens utveckling har effektiviserat samtliga branscher, men i synnerhet jord- och lantbruket. Detta var en slitsam bransch historiskt sett, och är alltjämt väldigt krävande av bonden.

Med hjälp av ny teknologi underlättas bondens vardag väsentligt och mer mjölk kan levereras till en ständigt växande befolkning. Människan har länge haft boskap som resurs både för muskelkraft och textilier, men det var inte förens på 1800-talet som man började intressera sig i större utsträckning för mjölkproduktionen som boskapen kunde generera.

Sedan i början på 1900-talet övergick de flesta bönderna från att endast verka i självförsörjande syfte till att utöka sin verksamhet för att på så sätt få sin verksamhet och boskap att generera en inkomst.

Det kan vara gynnsamt att se tillbaka i tiden och bilda sig en uppfattning om hur branschen såg ut då samt hur den uppkom, allt för att få en ökad förståelse för varför branschen ser ut som den gör idag och vilka mekanismer som har påverkat dess utveckling. Det går dock att konstatera att världen rör sig framåt och så även mejeriindustrin, och det med kornas bästa i åtanke.

Källförteckning

Arla
Bondeniskolan
Anders Branderus
Sundsvalls Tidning

Kommentarer

Delta i konversationen - dela dina tankar här 

{"email":"Email address invalid","url":"Website address invalid","required":"Required field missing"}

Inlägget är av typen:


Liknande läsning

När lämnar fågelungar boet?

När lämnar fågelungar boet?
Djursajten
>