En giraff har fyra magar och den tillhör gruppen växtätare och idisslare. Eftersom giraffen har en mycket lång hals dröjer det lite längre tid för maten att hamna i magen.
Giraffen äter i princip endast blad och skott från akaciaträdet och den är uteslutande en växtätare på savannen. Giraffen med sin långa ståtliga hals når både bladen och skotten högst upp i träden och idisslar all växtlighet innan den återigen sväljer ner växtfödan.
En idisslande giraff
Alla idisslare har tre eller fyra avdelningar i magen vilka alla fyller sin specifika funktion i matsmältningsprocessen. Giraffen tillhör gruppen idisslare och den har alla fyra avdelningar i magen: våm, nätmage, bladmage och löpmage.
När giraffen mumsat i sig blad och skott bearbetas alltihop i våmmen (namnet på den första magen hos alla idisslare). Här bearbetas maten med hjälp av jäsning och nedbrytande mikroorganismer för att sedan skicka maten vidare in till nätmagen.
Efter detta sväljs all mat återigen - för att direkt hamna i den tredje magen, den s.k. bladmagen. Här sönderdelas maten ytterligare och vätskan i blad och växter pressas ut.
Den nu bearbetade maten hamnar i sista löpmagen och slutligen går maten ut i tarmarna. Hos alla idisslare är tarmkanalen mycket lång och tjocktarmen är sista anhalt innan analöppningen - där spillningen faller ut i giraffmockor på den heta savannen.
5 frågor och svar om giraffen
Ett djur som giraffen fascinerar verkligen, med sina långa ben, en hals som kan bli över två meter och med en fullhöjd på ca sex meter över marken. Inte konstigt att det bildats både myter och frågor kring detta påtagligt annorlunda djur på savannen.
1. Hur sover en giraff?
Självklart behöver även en giraff sova, dock intar giraffen sin sovposition endast kortare stunder under dygnets timmar. Dess långa hals och långa ben gör det problematiskt för giraffen att inta en säker sovposition, de vecklar in benen under kroppen och lägger hals och huvud på på ryggen. Risken att sova i denna position bland rovdjuren på savannen gör att girafferna endast intar den kortare stunder för att få djupsömn.
2. Hur kommunicerar giraffer?
En seglivad myt är att giraffer inte skulle kunna låta eller kommunicera med varandra. Alla djur kommunicerar förstås med varandra. Orsaken till att vi uppfattar giraffer som tystlåtna är att deras frekvens av kommunikation oftast inte är hörbar för oss människor.
3. Hur gamla kan giraffer bli?
Giraffer i det vilda blir oftast upp till 25 år gamla, sedan blir de för långsamma och stela, vilket leder till att de oftast blir ett byte för andra rovdjur på savannen. Enstaka individer i fångenskap har blivit 30-40 år gamla.
4. Hur lång tunga har en giraff?
Giraffens blåsvarta tunga kan bli upp till 45-50 centimeter lång och har en mycket god gripförmåga för att kunna slita av blad och knoppar uppe i träden på savannen.
5. Hur stort hjärta har en giraff?
Giraffens hjärta är välanpassat för dess cirkulationssystem och blodomlopp , för att nå ut och inte minst att få upp blodet hela vägen till hjärnan är hjärtat på en giraff ca 60 cm stort och väger ända upp till 10 kg.
Ytterligare fakta om giraffer
Giraffens hals är påtagligt mycket längre än något annat däggdjurs hals, dock har den inte fler halskotor än vad vi människor har. Giraffen har precis som hos oss människor sju stycken halskotor. Skillnaden är att varje halskota hos en giraff är 30 cm!
Giraffernas sociala tillvaro skiljer sig mellan honor och hanar. Honorna lever i grupper om 4-30 individer och i olika åldrar. Hanarna lever i små grupper fram tills de når könsmogen ålder, då de bryter med flocken och alla blir rivaler om att få para sig med honorna. Rivaliteten och spänningen mellan hanarna blir väldigt markant under parningsperioderna.
Striderna mellan hanarna är hårda, när de stöter halsarna emot varandra, i vad som kan uppfattas som en slags dans för åskådaren. Detta skådespeleri är i realiteten en strid som kan leda till medvetslöshet eller i värsta fall döden för den förlorande hanen. Varje giraffs specifika teckning är helt unik för varje individ och kan jämställas med människans fingeravtryck.
Tidigt i historien jagade romarna giraffer och de ansåg att djuret var en sammanblandning av leoparden och kamelen och därav döpte romarna giraffen till "Cameleopardis". Det nuvarande namnet härstammar från arabiskan, vilket betyder ljuv eller älskvärd.
Hänvisning till källor:
Nationalencyklopedin: idisslare (2021) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/idisslare
Världsnaturfonden WWF: Bortglömda jättar med stor aptit (2021)
https://www.wwf.se/magasin/bortglomda-jattar-med-stor-aptit/
Panda planet / WWF för barn & unga: Giraffen – savannens jätte (2021)
https://www.pandaplanet.se/giraffen-savannens-jatte
Hur lång tid tar det för en giraff att kräkas?