26 september

Världens 4 farligaste maneter: havsgeting, Irukandji, blåsmagnet, & havsnässla

0  Kommentarer

I Sverige är det inte mycket anledning till oro för dödliga maneter. Här finns varken någon ursprunglig eller invandrad art som orsakar dödsfall bland människor. Sveriges farligaste manet är den invandrade arten klängmanet.

Världens farligaste manet finns som tur inte här i Sverige. Vi som gillar att resa, särskilt i Asien och Australien, har mer anledning till att känna respekt för maneter vi träffar på.

Där finns nämligen några av världens farligaste maneter, som orsakar många dödsfall varje år.

Det går inte prata om farliga maneter utan att nämna den ökända kubmaneten. Den är så farlig att den med god marginal tar första platsen på den här listan som du snart kommer att läsa.

De flesta som varit i Australien längs kusten känner till kubmaneten och har stor respekt för den, eftersom de utgör en verklig risk som kostar många människor livet årligen. 

Kubmaneter är ganska luriga som art eftersom alla inte är i närheten av lika farliga som sina släktingar.

Att bränna sig på en underart som är mindre harmfull kan som värst vara smärtsamt men inte leda till vidare komplikationer.

Andra underarter är extremt farliga och dödar på kort tid människor som kommer i kontakt med dess tentakler.

När den mest dödliga av världens maneter - havsgetingen - är fullvuxen innehåller den nog med gift för att 50 döda flera personer inom loppet av några minuter.

Världens farligaste manet

- 4 brännmaneter som dödar människor

Det finns över 4000 arter av manet i världen. Varje år inträffar det över 150 miljoner incidenter där människor blir brända av maneter.

Bland dessa incidenter är det minst 100 personer som omkommer [Källa].

Procentuellt är det ett lågt antal men då ska man komma ihåg att den överväldigande majoriteten av dessa incidenter inte har något att göra med världens farligaste maneter.

När de gäller antalet dödsfall efter kontakt med dessa maneters tentakler är procenten dödsfall mycket högre.

I princip alla dödsfallen har att göra med de 4 maneterna på den här lista med jordens dödligaste maneter.

Av maneterna du kommer läsa om finns det en som är mycket farligare än de andra och utgör nästan alla dödsfall.  Det är med den vi inleder listan som nu följer. 

1. Havsgetingen är världens farligaste manet
~100+ döda per år

En kubmanet på nära håll

Det finns över 50 arter av kubmanter i världen och den största och farligaste av dem alla är havsgetingen. 

Havsgetingen (Chironex fleckeri) har ett gift som är så förödande att det kan döda flera människor på bara några minuter. 

Tentaklerna ger sår som påminner om tredje gradens brännskador och orsakar ytterst plågsam smärta.

Maneten har en klocka (tänk kropp) som är stor som ett människohuvud och ett dussintal tentakler som vardera är flera meter låga.

Varje tentakel har rader med tusentals nematocystceller. Dessa celler är superkänsliga och aktiveras vid beröring.

Vid aktivering (beröring) injicerar maneten dödlig dos på mindre än en sekund.

Insprutningen av giftet sker med en de harpunliknande nål som skjuts ur nematocystcellen och genom huden på offret.

Kännetecken hos havsgeting

  • Har nog med gift för att döda 50 fullvuxna människor
  • Upp till 3 meter långa tentakler, fulla av giftceller
  • Klocka (kropp) stort som ett människohuvud, men ofarligt att beröra.
  • Aktiva jägare som letar upp sitt byte
  • Dödar fler människor än alla andra maneter tillsammans
  • Förekommer mest i Australien och Asien
  • Genomskinliga och ganska svåra att se
  • Har 24 ögon

Farligare än hajar & krokodiler tillsammans

Den här kubmaneten skördar fler människoliv varje år än hajar, krokodiler och stenfisk tillsammans.

Maneten är bedräglig eftersom dess genomskinliga färg kan göra den svår att se genom havsytan.

Utseendet är läskigt och känns lite utomjordiskt, likt många andra havslevande djur (bläckfiskar exempelvis) som levt på jorden i havsdjupen sedan urminnes tider.

I vissa ljussken blir havsgetingen lik en dödskalle som ligger och guppar i havet. Man kan säga att det är då den ger bästa skenet för sin sanna identitet.

Kroppen är ungefär i storlek av en verklig dödskalle och tentaklerna hänger flera meter neråt, något som som bidrar till dess spökliknande framtoning.

Havsgetingen har ofta kallats för havets dödskub, utseende och den extrema giftigheten har bidragit till namnet.

Som ett jagande rovdjur är havsgetingen väntande på att få döda och äta sitt nästa offer.

Lyckligtvis hör inte människor dess kost utan som du snart kommer lära dig består den av olika havslevande små djur.

Att maneten är en skicklig målinriktad jägare och lär du dig mer om när du läser vidare.

En havsgeting simmar i mörkblått vatten

Tentaklerna injicerar ett av världen dödligaste gift

Det är tentaklerna maneten använder för att injicera sitt gift. Själva "kroppen" har inga celler som kan bränna dig.

Är du extremt våghalsig kan du till och med lyfta maneten i kroppen utan att komma till skada, så länge du inte vidrör tentaklerna.

När havsgetingen är vuxen har den gift som lätt kan döda 50 människor.

Blir du bränd av de tentaklerna orsakar de förskräckliga brännmärken och vävnadsdöd i huden som varit i kontakt.

Att beröra tentaklerna är farligare ju mer yta du kommer i kontakt med. I värsta fall har du max 2 minuter kvar att leva i olidlig smärta innan ditt hjärta stannar.

Råkar du ut för en mindre, snällare kyss av tentaklerna kan du i bästa fall ha några timmar på dig.

Upptäckten av ett motgift

Så sent om 2019 upptäckte forskare vid universitetet i Sydney ett motgift som kan stoppa de dödliga symtomen som uppstår av kontakt med en kubmanet.

Kubmanets gift verkar mycket snabbt, därför gäller det att motgiftet appliceras bara inom några minuter innan giftet gjort för mycket skada i kroppen.

Motgiftet har framgångsrikt testats på celler från människor som varit isolerade från människokroppen och även på möss.

Forskarna i Sydney använde tekniken gensaxar som upptäcktes 2009 vid Umeå Universitet, för att förstå hur havsgetingens gift fungerar och har på så sätt lyckas blockera dess effekt.

Nu arbetar de australiensiska forskarna för att ta fram en produkt som kan appliceras på huden där skada förorsakas av maneten.

Förhoppningsvis kan motgiftet rädda många av de 100 människoliven som kommer till sitt slut varje år till följd av kroppskontakt med en kubmanet.

Dokumentärfilmare lyfter havsgeting med sina bara händer

Jeremy Wade fångar en havsgeting med händerna i en dokumentär från Discovery Channel

Kubmaneter är farliga även när de är döda

Rör du tentaklerna på en avliden kubmanet som ligger uppspolad på stranden sätter du ditt liv på spel.

Trots att maneten är död är den fortfarande lika farlig att vidröra som när den lever.

Nematocystcellerna på havsgetingen tentakler verkar automatisk vid beröring utan inblandning av manetens intention.

Det som händer är att giftet injiceras i ytan på din kropp som är i kontakt med manetens giftceller och orsakar samma skada som om maneten var levande.

Däremot är klockan alltid ofarlig, men det gäller inte alla arter (Irukandji har giftceller på kronan).

Var försiktig och ha respekt för riskerna om du någon gång hittar en manet på i stranden i ett område där det förekommer boxmaneter.

På dessa platser lever havsgetingen (levnadsområden)

Havsgetingen finns i den indiska oceanen, stilla havet och kring det stora barriärrevet.

Lyckligtvis för oss som bor i Sverige behöver vi inte oroa oss för dessa dödliga "monster" här hemma.

Åker vi på resa till Australien eller Sydöstasen är det förmodligen inte heller någon anledning till oro eftersom havsgetingen är i regel är ovanlig där turister vistas och lokalbefolkningen är bekanta med riskerna.

Är du en utforskare som gillar att prova nya badställen i dessa länder, kan det däremot finnas anledning till oro.

I Australien är havsgetingen bland annat förekommande på västkusten och de norra delarna. Det är dock i Filippinerna och på Australiens östkust där flest dödsfall förekommer.

De lever främst i havet men också i inlandet längs floder och i vattendrag med sötvatten. Det är framförallt under parningstiden som maneten rör sig mer mot floder och sötvatten.

Till skillnad mot andra maneter som mest flyter med vattnet kan kubmaneter simma i flera kilometer per timme och välja platser röra sig till platser där den trivs bättre.

Hur är detta möjligt för ett djur som består av över 95% vatten och ser ut att sakna hjärna?

Har kubmaneten en hjärna?

Länge trodde man att kubmaneten inte hade en hjärna.

Än idag skulle det inte vara helt felaktigt att säga att detta underliga djur saknar hjärna, men nu vet man mer om dess kognition fungerar.

Forskare har upp nämligen upptäckt strukturer i kubmaneten som möjliggör kognition.

Precis det som sker i det vi kallar en hjärna. Däremot är hjärnan i en havsmanet väldigt annorlunda än den mer välbekanta hjärnan man hittar i ett däggdjur.

Strukturen består av 4 så kallade rhopalia som alla har strukturer av nervceller som är sammanlänkade med andra nervceller som sträcker sig genom hela "kroppen".

Maneten rhopalia utgör tillsammans det centrala nervsystemet. Denna motsvarighet till hjärna brukar kallas för ringnerver.

I systemet med ringnerver sker det kognition som ger maneten sin koordinationsförmåga, intelligens och förmågan att agera målinriktad vid exempelvis jakt. 

Maneten har förmåga att se och detta möjliggörs genom att den har flera inåtriktade ögon. Den använder sina ögon för att se igenom sin genomskinliga kropp.

Här fungerar kroppen som ett filter hjälper maneten att navigera i vattnet. Signalerna som registreras i ögonen behandlar i maneten nervceller och ger maneten en förmåga att navigera.   

Forskning har visat att maneter kan detektera både ljus, kemikalier och rörelse.

Än vet man inte om de skapar någon slags mental bild av vad de ser men man tror detta kan vara möjlighet genom nervsystemet som utgörs av sammanlänkade rhopalia. 

En studie från 2017 visade att maneter behöver sömn. När maneten hindrades från att vila under en natt såg man att den började agera sömnigt och presterade sämre i sitt beteende.

Studien var den första gången man sett ett behov av sömn hos ett djur "utan hjärna" likt den vi ser hos däggdjur.

Aktiva jägare som uppsöker byten

Havsgetingen är ett köttätande rovdjur som simmar och aktivt jagar byten, till skillnad från många andra arter av manet som bara flyter med vattenströmmarna.

Vad äter havsgetingen?

Chironex fleckeri äter mest ryggradslösa djur som lever en bit ner i havet. 

Krabbor, räkor, andra kräftdjur, havslaver och plankton är exempel på vad manets föda består av.

Det är vanligt att maneterna fångar fiskar som den sedan äter efter att den slukar djuret i sin medusa. 

Den har ett effektivt system som hjälper den att bryta ner fisken till den näring och energi den behöver.  

Så förflyttar sig maneten genom vattnet

Maneten är en skicklig och mycket energieffektiv simmare.

Den rör sig framåt genom att klämma ihop sin ring av muskler som finns utspridda runt medusan.

Musklerna öppnar och stänger medusan så att vatten passerar på ett sätt som skapar en slags jetström. Man kan därför jämföra manetens sätt att röra sig med mekanismen bakom en jetmotor. 

Ekonomisk och snabb förflyttning

Experter säger att havsmanetens sätt att röra sig genom vattnet kan vara ett av de mest energiekonomiska sätten att transportera sin kropp i djurriken.

Att spara på energi är viktigt för överlevnadsförmågan hos vilda djur. Att maneter är så energibesparande tros kunna spela en roll i varför djuren har överlevt i hundratals miljoner år på jorden.

Som jägare är det viktigt för detta djuret att ta sig fram snabbt för att fånga sina byten.

Faktum är att den är en väldigt snabb simmare för att vara en manet.

Den kan simma över 7 knop, vilket är snabbare än de flesta människor, med undantag från elitsimmare.

Boxmanetens livscykel - Parning och kloning

Maneter är sannerligen egendomliga djur när det gäller deras fortplantning.

De kan både föröka sig sexuellt och asexuellt under en och samma livscykel.

Men andra ord förökar de sig både genom parning och genom kloning från att de kläcks ur sitt ägg tills att de dör.

Egenskapen att föröka sig flera gånger under livscykeln kan vara en bidragande orsak till dessa maneter är sådana skickliga överlevare och ett av djuren som levt under längst tid på planeten. 

Samtidigt som djuret snabbt kan öka i antalet genom asexuell parning kan det också dra nytta av fördelarna med att blanda gener mellan olika individer.

Livscykeln börjar med att ägg befruktas fritt i vatten efter att honorna släpper ut dem ur sin klocka.

Befruktningen av äggen sker efter att hanarna samtidigt släpper ut sin sperma som möter de fritt flytande äggen.

Äggen befruktas i vattnet och ur ägget kommer det efter en tid en larv som sedan glider runt i havet.

Med tiden växer larven och letar upp en passande plats att fästa sig på för att fortsätta sin utveckling till nästa stadium som är i form av en polyp. Polyp ar förstadiet till medusa.

I denna formen reproducerar maneterna sig asexuellt genom klona sig till flera polyper.

Varje kopia av polypen utvecklas till en självständig manet som simmar iväg när det utvecklas till en medusa och så småningom blir det till en till en sexuellt mogen och vuxen havsgeting.

Parningen sker ofta under våren i samband med att maneterna förflyttar sig till sötvattensfloder.

Havsgeting på nära håll

Havsgetingen i närbild

Jeremy Wade är en producent av naturdokumentärer för Discovery Channel.

I det här korta inslaget på Youtube följer han med ett ett par forskare ut på vattnet till en plats där det kryllar av havsgetingar.

Platsen är så extremt farlig att om man badar skulle man definitivt dö, säger forskarna som är med på expeditionen. 

En av forskarna som följer Jeremy är Dr Jamie Seymour. Han har spenderat över 20 år med att forska om och förstå kubmaneten.

Han är även varit delaktig i att ta fram motgiftet du läste om tidigare i artikeln. Den här expeditionen har dock inget att göra med ett framställa motgift.

Här är målet att Jeremy ska få tag på en kubmanet och lyfta den med sina bara händer för att få se den på nära håll.

I den ca 8 minuter långa videon nedan får du se havsgetingens fascinerande utseende i närbild och höra forskaren berätta om den.



2. Irukandji - Lömsk mördare i miniformat

- dödsfall förekommer årligen

Irukandji på nära håll

Den minimala storleken gör Irukandji mycket svår att upptäcka. Kombinera det med ett gift som gör maneten till ett av de giftigaste djuren som finns på planeten så får du tvåan på vår lista.

Irukandji hör till arten kubmanet. Det är alltså en släkting till havsgetingen.

Den så vitt man vet är arten ursprunglig till Australien.

Den är bara ett par cm i diameter och att har maneternas genomskinliga färg gör den mycket svår att se.

Trots den ringa storleken är giftet extremt dödligt. Per gram kan man säga att giftet är farligare än det du hittar i en havsmanet. 

Världens dödligaste gift

Giftet kan döda en människa trots att den minimal storleken gör att de inte injicerar i närheten av samma mängd som havsgetingen.

Det har rapporterats att Irukandji har det dödligaste giftet som finns i något djur på jorden. För att sätta det i perspektiv kan du jämföra med en giftorm. Det är 100 gånger dödligare än giftet från en kobra.  

Mängden gift man får i sig är mindre än vid ett stick av en havsgeting och man har mer tid på sig att få vård. Därför är det många som hinner till sjukhus där de vårdas med mycket allvarliga skador. 

Trots detta har det förekommit över 70 rapporterade dödsfall genom åren. Vilket går att läsa på Wikipedia.

Wikipedia skriver detta med hänvisning till Robert Drewe samt The Morning Bulletin, en av Australien äldsta tidskrifter.

Kännetecken hos Irukandji

  • Injicerar ett av de skadligaste giften som finns i djurriket
  • Mycket liten, du ser den knappt. Detta gör den farlig.
  • Dessutom är den genomskinlig och nästa synlig i vattnet
  • Finns i princip bara i Australien. Dock kan den finnas liknande arter
  • Den kan avfyra sitt stick vid beröring, både via tentaklerna och klockan
  • Mycket allvarliga symtom som hjärnblödning är mycket vanliga är dödsfall
Skylt som varnar för maneter

Mycket svår att upptäcka

Det som är lurigt med den är maneten är att den är så svår att upptäcka på grund av dess ringa storlek och många som blir angripa lyckas inte upptäcka det innan det är för sent.

Den kan sticka med och injicera giftet både via dess tentakler och via dess klocka (det man tänker på som kroppen).

Irukandji har fascinerat forskare genom året i det att de aktiv fiskar efter byten på ett sätt som kan tyckas vara väldigt intelligent.

Har Irukandji en hjärna?

Särkilt med tanke på att djuret saknar helt hjärna som liknar den hos däggdjur och består av 96% vatten. Förklaringen kan tänkas vara vad vi beskriver i texten om havsgetingen.

Irukandji har precis som andra boxmaneter ett slags system av nervceller genom vilka den kan koordinera sin kropp och göra något som påminner om funktioner som sköts av däggdjurens hjärna. 

Driven av en annorlunda typ av kognition i sitt besynnerliga nervsystem jagar irukandji föda på ett målinriktat sätt.

Väldigt likt hur ett däggdjur med hjärna skulle göra det. I jakten använder den sitt gift och sina tentakler som verktyg till att fånga, döda och äta byten.

Den målinriktade jaktförmågan gör att Irukandji är en skicklig överlevare och kan fortplanta sig och frodas.

Irukandji: Namnet och upptäckten

Namnet kommer från det en stam i bland den australienska ursprungsbefolkningen i den region där maneten förekommer som mest. Den här fisken har dock inte varit allmänt känd särskilt länge.

Det var först år 2002 när den brittiske simmaren Richard Jordon blev bränd under sin semester och avled några dagar senare, som den dödliga bläckfisken uppmärksammades.

Arten har dock varit känd ända sedan 1964 då den upptäckes av en man vid namn Dr. Jack Barnes.

Hur känns det att blir bränd av Irukandji?

Från början känns det som att bli stucken av en insekten geting men det tar inte länge innan symtomen börjar tillta ordentligt, med kräkningar, ett stigande blodtryck och en kraftigt påtaglig smärta i hela kroppen. 

På sjukhusen har ser man att det snabbt uppstår rubbningar i hjärtrytmen hos offret.

Det finns inget motgift i dagsläget.  Läkare kan dock lindra symtomen och hjälpa patienten att ta sig genom giftet angrepp mot kroppen vid liv. Utan hjälp från läkare leder giftet till vanligtvis till hjärnblödning och hjärtstillestånd närhet till sjukhus är avgörande för offrets överlevnad.

Så angriper och förlamar Irukandji sitt offer

Rovdjursmaneten Irukandji äter mestadels småfisk och plankton. Den är väldigt lömsk i det att den liknar vad som vanligtvis skulle vara mat dess för byten.

Om dess byte inte kommer till dem kan den själv simma efter och jaga. När maneten vidrör sitt byte, antingen genom kontakt med tentaklerna eller klockan, öppnas locket som sitter på dess nematocystceller.

Ur cellen skjuts en en projektil som liknar en harpun eller en nål och borrar sig in i offrets hud. Väl inne genom bytets hudlager löser maneten ut en träd som innehåller giftet.

Där töms depån med gift likt en trädgårdsslang som sprutar vatten. Giftet som pumpats in i offret börjar spridas och verka i kroppen.

Det orsakar snabbt mycket skada och mindre djur som småfiskar paralyseras nästan omedelbart.

Så äter Irukandji sitt byte

När fisken är paralyserat är det dags för maneten att påbörja sin välförtjänta festmåltid.

Den använder sin tentakler till att föra maten till sin munöppning. Genom munöppningen transporteras maten till manetens motsvarighet till vår magsäck. Där börjar maten att brytas ner.

Det är inte ovanligt att bytet forfarande är vid liv vid det här laget. Förutsatt att det är litet. Matsmältningen sker genom något som kallas extracellulär matsmältning.

Men andra ord så bryts maten ner till mindre beståndsdelar som kan transporteras ut i kroppen och tas upp i form av de olika näringsämnen som har frigjorts tidigare i processen.

Rapporter om andra maneter som orsakar liknande symptom

Det finns rapporter om människor som fått liknande så kallade Irukandji syndrom, d.v.s. samma symtom som när det blir brända av den lilla maneten i Australien.

Dessa andra områden varifrån rapporter inkommit är bland annat Hawaii, Florida, Franska Västindien, Karibien och Papua Nya Guinea.

Det ska vara andra mer okända arter som rapporteras vara orsaken till symtomen. Irukandji har bara upptäcks i Australien. Detta finns att läsa Oxford Journal of Medicine.

3. Portugisisk örlogsman / 

Blåsmanet

- dödsfall har inträffat

Den tredje farligaste maneten är både giftig och har dödat människor. Giftet är dock inte alls lika giftigt som det hos boxmaneten Det är inte ens tillräckligt starkt för att döda en människa.

De dödsfall som förekommit har varit drunkningsolyckor som förkommit som efter den paralyserande smärta som giftet och kontakten med manetens tentakler orsaker.

Blåsmaneten, eller den portugisisk örlogsman som den också kallas, är en vacker och en till synes egendomlig manet.

Men skenet bedrar och I själva verket är en inte ens en manet utan en nära släkting till maneter som kallas för sifonoforer.

Sifonoforer kännetecknas av att de består av flera organismer som lever i kolonier tillsammans.

Blåsmaneten är alltså i själva verket fyra skilda organismer.

Dessa organismer kallas polyper lever tillsammans i en koloni.  

Polypernas samverkan gör också djuret till ett framgångsrikt rovdjur och att deras samverkar är nyckeln till varje individs överlevnad. Alla så specialiserade att de inte kan leva självständigt utan varandra.

Polyper är i livscykeln hos vanliga maneter det första stadiet innan maneten blir till en fullvuxen medusa.

Polyperna i den portugisisk örlogsman utvecklas aldrig till medusor. Istället för att vidareutvecklas är det nämligen mer fördelaktigt att förbli polyper och leva med andra polyper i symbios.

När dessa polyperna med väldigt distinkta individuella egenskaper samverkar får de tillsammans egenskaper som har många likheter med en vanlig manet. 

Det fascinerande processen av samverkan går till så att polyperna tar hand om de olika uppgifterna som organismen ("maneten") behöver för att fungera som ett djur. Dessa är till exempel att smälta maten eller att fånga byten.

En av organismerna bidrar särkilt mycket till djurets kännetecknande utseende. Jag talar om den stora gasfyllda behållaren som ser ut som ett skepp på bilden. 

Blåsmanet / Portugisisk örlogsman

Där en vanlig manet normalt det som kallas för medusa, eller klocka, har den portugisiska örlogsmanen en stor gasfylld behållare som gör att den flyter på vattenytan.

Den är ljus och genomskinlig och innehåller en blandning av kolmonoxid och, den som sitter längst upp på maneten, är som en stor gasfylld behållare som gör det möjligt för maneten att flyta som en skepp på vattenytan.

Du kan lära sig mer om denna fascinerande varelse i videon som följer

4. Havsnässla
- dödsfall som allergisk reaktion

Vacker havsnässla

Havsnässlan är inte den farligaste maneten i världen med det är en av de vackraste. I sina tentakler har den ett paralyserande gift och att bli stycken gör riktigt ont. 

Havsnässlans giftceller sitter längst tentaklerna och dessa kallas för cnidocyter. Det är alltså en annan typ av giftceller än vad boxmaneterna har. 

Giftet är inte eller i närheten av lika dödligt som det hos boxmaneterna men vissa människor är allergiska mot det.

Det förekommer därför att människor som reagerar allergiskt på giftet dör av havsnässlans stick och därför förtjänar den sin plats på den här listan.

Att bli stycken av en havsnässla gör riktigt ont. Så ont att du riskerar att tappa kontrollen och drunkna om du rör vid djurets tentakler vid en simtur. 

Havsnässlan förmåga att försvara sig själv gör att de har färre naturliga fiender än vissa andra maneter. Giftet är nämligen mer dödligt mot några havslevande djur än vad det är mot människor. Andra havslevande djur är helt immuna mot giftet.

Djur som havssköldpaddor och tonfiskar tillhör djuren som ofta livnär sig på havsnässlor. Sköldpaddor brukar har särskilt lätt att ta just maneter som föda på grund av sitt skyddande skal. 

Denna art av manet lever i stilla havet och de indiska oceanen. Det innebär att de förkommer längs kusten i länder som Filippinerna, Japan och på olika platser längst USA:s västkust. 

Havsnässla i blått vatten

Sverige 2 farligaste maneter

1. Klängmanet / Klängmedusa

På senare år har vi fått dock fått klängmaneten till västkusten. Den tros har följt med fartyg tvärs över världshaven och etablerat sig här i väldigt liten skala på grund av ett lite varmare klimat.

Maneten är dock fortfarande mycket ovanlig och det finns ingen anledning till oro enligt forskare som Aftonbladet och Expressen tillfrågat.


2. Röd brännmanet

Den röda brännmaneten som på engelska kallas för lion's mane är  världens största manet sett till storleken på manetens medusa.

Den kan bli över 2 meter i diameter längs klockan och tentakler som blir, även kallade bränntrådar, som blir upp till 40 meter eller längre.

Den förekommer runt om i världen från Arktis till Stilla Havet och även här i Sverige. 

Här i Sverige påträffas den röda brännmaneten längs västkusten och in i den sydvästra delen av Östersjön. I våra svenska vatten blir dock inte denna brännmanet i närheten av lika stor som på andra platser i världen. En förklaring till detta kan ha att göra med vattnets temperatur och tillgången på föda i våra svenska vatten. 

Röd brännmanet lions mane i havet

Den röda brännmaneter utsöndrar ett gift vid beröring. Nässelceller som utsöndrar giftet sitter på djuret tentakler. Klockan saknas däremot giftceller. 

Beröring är smärtsamt och obehagligt och kräva sjukhusvård om man kommer i kontakt med nässelcellerna över en stor kroppsyta.

Det har förekommit dödsfall i samband med att dykare har kommit i kontakt med röda brännmaneter. Det är inte giftet som dödat utan drunkning eller hjärtinfarkt på grund att chockartad reaktion. 

Visserligen kommer du känna smärta om du får en kyss av någon av våra svenska maneter och det kan vara obehagliga. När det gäller att vara farliga är de dock ingenting i jämförelse med världens farligaste maneter.  

Referenser:

 
University of Wisconsin: http://bioweb.uwlax.edu/bio203/s2013/lyons_kels/nutrition.htm
The morning bulletin: https://www.themorningbulletin.com.au/news/irukandji-most-venomous-box-jellyfish-kills-faster/1723743/
ABC news: http://www.abc.net.au/local/stories/2015/06/03/4248075.htm
Illustrerad vetenskap: https://illvet.se/djur/havsdjur/maneter-som-dodar-fran-drunkning-till-hjarnblodning

Kommentarer

Delta i konversationen - dela dina tankar här 

{"email":"Email address invalid","url":"Website address invalid","required":"Required field missing"}

Inlägget är av typen:


Liknande läsning

Hur många armar har en bläckfisk?

Hund som ser ut som en björn – 13 fluffiga, björnliknande raser

Fingerdjur – Djuret som fått sitt namn av människan rädsla

Djursajten
>