Världens 4 farligaste maneter: havsgeting, Irukandji, blåsmagnet, & havsnässla

Maneten förtjänar en säker plats på en lista med världens farligare djur. Världens giftiga maneter är både lömska och svåra att upptäcka. I den här artikeln kommer du få lära dig allt om de 4 farligaste av alla giftiga maneter.

Världens farligaste manet finns som tur är inte här i Sverige.

Vi som gillar att resa, särskilt i Asien och Australien, har däremot mer anledning att känna respekt för maneter vi kommer i kontakt med. Särskilt när man ska resa med barn. På dessa platser finns nämligen några av världens farligaste maneter som orsakar många dödsfall varje år.

Lyckligtvis har de flesta resmålen bra information när det gäller särskilda riskområden och man behöver därför inte vara orolig såvida man inte gör egna expeditioner i vildmarken på dessa platser. Om du blir stucken av en manet på dessa platser bör du omedelbart söka sjukhusvård. 

De flesta som varit i Australien eller längs kusten i Filippinerna känner till kubmaneten och har stor respekt för den, eftersom den utgör en verklig risk som kostar många människor livet årligen. 

Världens farligaste manet

Världens farligaste manet är kubmaneten havsgeting. Den är så farlig att den med god marginal tar första platsen på den här listan som du snart kommer läsa. Den har nog med gift i sina tentakler för att döda 50 personer inom loppet av några minuter.

Giftiga brännmaneter som dödar människor

Det finns över 4000 arter av maneter i världen.

Varje år inträffar det över 150 miljoner incidenter där människor blir brända av maneter. Procentuellt är det ett mycket lågt antal skador som är livshotande eller kräver sjukhusvård men då ska man komma ihåg att den överväldigande majoriteten av dessa incidenter inte har något att göra med världens farligaste maneter.

Dödsfall från boxmaneter

Även om det inte finns någon officiell dödlighetsstatistik tyder uppskattningar och olika källor på att boxmaneter står för ett relativt stort antal dödsfall varje år.

Det kan man utläsa med siffror från National Science Foundation i USA samt rapporterade dödsfall i Australien och Filippinerna. Varje år drabbas ett stort antal människor av stick som är tillräckligt allvarliga för att personen ska behöva läggas in på sjukhuset. 

Även i Thailand finns det gott om anekdotiska belägg för att det förekommer dödsfall årligen. I den här artikeln rapporterar Aftonbladet om en tysk kvinna som dog efter att hon blev bränd av en manet vid strand lamai på turistön Koh Samui. 

Enligt experter som Men's Health magazine har pratat med orsakar boxmaneter fler dödsfall och allvarliga skador än hajar, havsormar och stingrockor tillsammans. Vi har inte lyckats bekräftade detta med en kompletterande källa men vår övriga statistik tyder på att det kan stämma.

Att uppskatta antalet dödsfall till minst ett dussin årligen är rimligt men det skulle kunna vara så många som hundra per år. Enligt wikipedia dör 20 - 40 personer av maneter enbart i Filippinerna, vilket tyder på att dödssiffran världen över skulle kunna uppgå till ett hundratal eller fler. 

1. Havsgetingen 

Av de fyra maneterna du kommer läsa om nedan finns det en som är mycket farligare än de andra och utgör nästan alla dödsfall.  Det det är den ökända havsgetingen.

Den har kallats för havets dödskalle. När du ser den förstår du varför.

Världens farligaste manet

10-100 dödsfall årligen

Det finns över 50 arter av kubmanter i världen och den största och farligaste av dem alla är havsgetingen. 

Havsgetingen (vetenskapligt namn: Chironex fleckeri) har ett gift som är så förödande att det kan döda flera människor på bara några minuter. 

Tentaklerna ger sår som påminner om tredje gradens brännskador som orsakar ytterst plågsamma smärtor.

Maneten har en "klocka" som är stor som ett människohuvud och ett dussintal tentakler som vardera är flera meter låga. Man kan säga att manetens klocka syftar till det man tänker som kroppen utan att vara insatt.

Varje tentakel har rader med tusentals nematocystceller. Dessa celler är mycket känsliga för kontakt och aktiveras vid beröring.

Vid aktivering (beröring) injicerar maneten dödlig dos gift på mindre än en sekund.

Insprutningen av giftet sker med en de harpunliknande nålar som skjuts ur nematocystcellen och genom huden på offret.

Kännetecken hos havsgeting

• Nog med gift för att döda 50 fullvuxna människor
• Upp till 3 meter långa tentakler, fulla av giftceller
• Klocka (kropp) stort som ett människohuvud. Klockan är dock ofarligt att beröra.
• Aktiva jägare som letar upp sitt byte
• Dödar fler människor än alla andra maneter tillsammans
• Förekommer mest i Australien och Asien
• Genomskinliga och ganska svåra att se
• Har 24 ögon

Farligare än hajar & krokodiler tillsammans

Den här kubmaneten skördar fler människoliv varje år än hajar, krokodiler och stenfisk tillsammans.

Maneten är bedräglig eftersom dess genomskinliga färg kan göra den svår att se genom havsytan.

Utseendet är läskigt och känns lite utomjordiskt, likt många andra havslevande djur (bläckfiskar exempelvis) som levt på jorden i havsdjupen sedan urminnes tider.

I vissa ljussken blir havsgetingen lik en dödskalle som ligger och guppar i havet. Man kan säga att det är då den ger bästa skenet för sin sanna identitet.

Kroppen är ungefär i storlek av en verklig dödskalle och tentaklerna hänger flera meter neråt, något som som bidrar till manetens spökliknande framtoning.

Havsgetingen har ofta kallats för havets dödskub, utseende och den extrema giftigheten har bidragit till namnet.

Som ett jagande rovdjur väntar havsgetingen på att få döda och äta sitt nästa offer.

Lyckligtvis hör inte människor till dess kost utan, som du snart kommer lära dig, består den av olika havslevande små djur.

När du läser vidare kommer du att lära dig några fascinerande fakta om hur maneten agerar som en målinriktad jägare, om manetens gift och om upptäcken av ett motgift. 

Tentaklerna injicerar ett av världen dödligaste gift

Det är tentaklerna maneten använder för att injicera sitt gift. Själva "kroppen" har inga celler som kan bränna dig.

Är du extremt våghalsig kan du till och med lyfta maneten i kroppen utan att du skadar dig skada, så länge du inte vidrör tentaklerna.

När havsgetingen är vuxen har den gift som lätt kan döda 50 människor.

Blir du bränd av tentaklerna orsakar dessa förskräckliga brännmärken och vävnadsdöd i huden som varit i kontakt med dem.

Att beröra tentaklerna är farligare ju mer yta du kommer i kontakt med. I värsta fall har du max 2 minuter kvar att leva i olidlig smärta innan ditt hjärta stannar.

Råkar du ut för en mindre, snällare kyss av tentaklerna kan du i bästa fall ha några timmar på dig.

Upptäckten av ett motgift

Så sent om 2019 upptäckte forskare vid universitetet i Sydney ett motgift som kan stoppa de dödliga symtomen som uppstår av kontakt med en kubmanet.

Kubmanets gift verkar mycket snabbt och därför gäller det att motgiftet appliceras inom max några minuter innan giftet gjort för mycket skada i kroppen.

Motgiftet har framgångsrikt testats på celler från människor som varit isolerade från människokroppen och även på möss.

Forskarna i Sydney använde tekniken gensaxar som upptäcktes 2009 vid Umeå Universitet för att förstå hur havsgetingens gift fungerar. Tack vare denna förståelse har de lyckas hitta ett sätt att blockera giftets effekt.

Nu arbetar de australiensiska forskarna för att ta fram en produkt som kan appliceras på huden där skada förorsakas av maneten.

Förhoppningsvis kan motgiftet rädda många av de 100 människoliv som skördas varje år, till följd av kroppskontakt med en kubmanet.

Kubmaneter är farliga även när de är döda

Rör du tentaklerna på en avliden kubmanet som ligger uppspolad på stranden sätter du ditt liv på spel.

Trots att maneten är död är den fortfarande lika farlig att vidröra som när den lever.

Nematocystcellerna på havsgetingens tentakler verkar automatisk vid beröring utan inblandning av manetens intention.

Det som händer är att giftet injiceras gen den yta på din hud som är i kontakt med manetens giftceller.

Denna injektion av gift orsakar samma skada när maneter är död som den hade gjort om maneten var levande.

Däremot är klockan på havsgetingen alltid ofarlig, men det gäller inte alla av arter kubmanet. På underarten Irukandji (en annan farlig art som du snart kommer lära dig mer om) sitter giftcellerna även på kronan.

Var försiktig och ha respekt för riskerna om du någon gång hittar en manet på stranden inom ett område där det förekommer boxmaneter.

På dessa platser lever havsgetingen (levnadsområden)

Havsgetingen finns i den indiska oceanen, stilla havet och kring det stora det barriärrevet.

Lyckligtvis, för oss som bor i Sverige, behöver vi inte oroa oss för dessa dödliga "monster" här hemma.

Åker vi på en resa till Australien eller Sydostasien är det förmodligen inte heller någon anledning till oro eftersom havsgetingen i regel är ovanlig där turister vistas och lokalbefolkningen är bekanta med riskerna.

Är du en utforskare som gillar att prova nya badställen i dessa länder kan det däremot finnas anledning att vara försiktig, lära mer dig om havsgetingen och ta riskerna på allvar.

I Australien är havsgetingen bland annat förekommande på västkusten och längs med de norra delarna. Det är dock i Filippinerna och på Australiens östkust där flest dödsfall förekommer.

Havsgetingen lever främst i havet men också i inlandet längs floder och i vattendrag med sötvatten. Det är framförallt under parningstiden som chironex fleckeri rör sig mer mot floder och sötvatten.

Till skillnad mot andra maneter som mest flyter med vattnet kan kubmaneter simma i flera kilometer per timme och välja att förflytta sig till mer plaster med en mer gynnsam miljö där den trivs bättre och hittar föda. 

Hur är den möjligt för ett djur som består av över 95% vatten och verkar vara utan hjärna att agera på ett sätt som verkar avsiktligt?

Har kubmaneten en hjärna?

Länge trodde man att kubmaneten inte hade en hjärna.

Än idag skulle det inte vara helt felaktigt att säga att detta underliga djur saknar det vi brukar kalla hjärna. Nu vet man mer om djurets kognition fungerar.

Forskare har upp nämligen upptäckt strukturer i kubmaneten som möjliggör kognition.

De kognitiva strukturerna i en havsmanet dock är väldigt olik den mer välbekanta hjärnan man hittar hos vilket däggdjur som helst.

Strukturen består av 4 så kallade rhopalia som alla har strukturer av nervceller som är sammanlänkade med andra nervceller. Dessa sträcker sig genom hela "kroppen".

Manetens alla rhopalia utgör tillsammans det centrala nervsystemet i djuret. Denna motsvarighet till hjärna brukar kallas för ringnerver.

I systemet med ringnerver sker det kognition som ger maneten sin koordinationsförmåga, intelligens och förmågan att agera målinriktad vid exempelvis jakt. 

Maneten har förmåga att se och detta möjliggörs genom att den har flera inåtriktade ögon. Den använder sina ögon för att se igenom sin genomskinliga kropp.

Här fungerar kroppen som ett filter och hjälper maneten att navigera i vattnet. Signalerna som registreras i ögonen behandlas i manetens nervceller och ger maneten en förmåga att navigera.   

Forskning har visat att maneter kan detektera både ljus, kemikalier och rörelse.

Än vet man inte om maneten skapar någon slags mental bild av vad de ser. Forskare tror att detta kan vara möjligt genom nervsystemet som utgörs av sammanlänkade rhopalia. 

En studie från 2017 visade att maneter behöver sömn. När maneten hindrades från att vila under en natt såg man att den började agera sömnigt och presterade sämre i sitt beteende.

Studien var den första i sitt slag där man sett ett behov av sömn hos ett djur "utan en hjärna" likt den vi ser hos däggdjur.

Aktiva jägare som uppsöker byten

Havsgetingen är ett köttätande rovdjur som simmar och aktivt jagar byten, till skillnad från många andra arter av manet, som bara flyter med vattenströmmarna.

Vad äter havsgetingen?

Chironex fleckeri äter mest ryggradslösa djur som lever en bit ner i havet. 

Krabbor, räkor, andra kräftdjur, havslaver och plankton är exempel på vad manets föda består av.

Det är vanligt att maneterna fångar fiskar som den sedan konsumerar efter att den slukar djuret i sin medusa. 

Havsgetingen har ett effektivt system som hjälper den att bryta ner fisken till näring och energi som den behöver för att fungera.  

Så förflyttar sig maneten genom vattnet

Maneten är en skicklig och mycket energieffektiv simmare. Den rör sig framåt genom att klämma ihop sin ring av muskler som finns utspridda runt medusan.

Musklerna öppnar och stänger medusan så att vatten passerar på ett sätt som skapar en slags jetström. Man kan därför jämföra manetens sätt att röra sig med mekanismen bakom en jetmotor. 

Ekonomisk och snabb förflyttning

Experter säger att havsmanetens sätt att röra sig genom vattnet kan vara ett av de mest energiekonomiska sätten att transportera sin kropp i djurriken.

Att spara på energi är viktigt för överlevnadsförmågan hos vilda djur. Att maneter är så energibesparande tros kunna spela en viktig roll i varför djuren har överlevt i hundratals miljoner år på jorden.

Som jägare är det viktigt för detta djuret att ta sig fram snabbt för att fånga sina byten. Faktum är att havsgetingen är en mycket snabb simmare jämfört med andra maneter som kan simma.

Den kan simma över 7 knop. Det är snabbare än de flesta människor!! Särskilt Ifall vi undantar elitsimmare.

Boxmanetens livscykel - Parning och kloning

Maneter är sannerligen egendomliga djur när det gäller deras fortplantning. De kan både föröka sig sexuellt och asexuellt under en och samma livscykel.

Men andra ord förökar de sig både genom parning och genom kloning från att de kläcks ur sitt ägg tills att de dör.

Egenskapen att föröka sig flera gånger under livscykeln kan vara en bidragande orsak till dessa maneter är sådana skickliga överlevare och ett av djuren som levt under längst tid på planeten. 

Samtidigt som havsgetingen snabbt kan öka i antal genom asexuell parning kan maneten också dra nytta av fördelarna med att blanda gener mellan olika individer genom sexuellt fortplantning.

Livscykeln börjar med att ägg befruktas fritt i vatten efter att honorna släpper ut dem ur sin klocka.

Befruktningen av äggen sker efter att hanarna samtidigt släpper ut sin sperma som möter de fritt flytande äggen.

Äggen befruktas i vattnet och ur ägget kommer det efter en tid en larv som sedan glider runt i havet.

Med tiden växer larven och letar upp en passande plats att fästa sig på för att fortsätta sin utveckling till nästa stadium som en polyp. Polyp ar förstadiet till medusa.

I polypstadiet reproducerar maneterna sig asexuellt genom klona sig till flera polyper.

Varje kopia av polypen utvecklas till en självständig manet som simmar iväg när den utvecklats till en medusa. Så småningom blir djuret till en sexuellt mogen och vuxen havsgeting.

Parningen sker ofta under våren i samband med att maneterna förflyttar sig till sötvattensfloder.

Havsgetingen i närbild

Jeremy Wade är en producent av naturdokumentärer för Discovery Channel.

I det här korta inslaget på Youtube följer han med ett ett par forskare ut på vattnet till en plats där det kryllar av havsgetingar.

Platsen är så extremt farlig att om man badar skulle man definitivt dö, säger forskarna som är med på expeditionen. 

En av forskarna som följer Jeremy är Dr Jamie Seymour. Han har spenderat över 20 år med att forska om och förstå kubmaneten.

Han är även varit delaktig i att ta fram motgiftet du läste om tidigare i artikeln. Den här expeditionen har dock inget att göra med ett framställa motgift.

Här är målet att Jeremy ska få tag på en kubmanet och lyfta den med sina bara händer för att få se den på nära håll.

I den ca 8 minuter långa videon nedan får du se havsgetingens fascinerande utseende i närbild och höra forskaren berätta om den.

Kubmaneter är förrädiska som art eftersom alla underarter inte är i närheten av lika farliga som sina släktingar inom andra underarter.

Att bränna sig på en underart som är mindre harmfull kan som värst vara smärtsamt. Utan leda till vidare komplikationer.

Andra underarter är extremt farliga, dessa dödar på kort tid en människa som kommer i kontakt med dess tentakler. Nu ska vi titta närmare på ännu en av de farligaste arterna: Irukandji. 

2. Irukandji

Lömsk mördare i miniformat

Dödsfall förekommer årligen

Den minimala storleken gör Irukandji mycket svår att upptäcka. Kombinera det med ett starkt gift och resultatet blir en manet som är en av världens giftigaste djur och plats två över de farligaste maneterna.

Irukandji hör till arten kubmanet. Det är alltså en släkting till havsgetingen. Det man vet om arten idag pekar på att den har urspring i Australien.

Den här minimaneten är bara ett par cm i diameter. Att det dessutom har maneternas genomskinliga färg gör den mycket svår att se.

Trots den ringa storleken är giftet extremt dödligt. Per gram kan man säga att giftet är farligare än det du hittar i en havsmanet. Vissa forskare påstår att det är det dödligaste giftet som hittats i ett djur.

Världens dödligaste gift

Giftet kan döda en människa. Trots att den minimal storleken på maneten gör att mängden gift den injicerar också blir mindre. Fast av ett tillräckligt starkt gift är det inte säkert att mängden längre är avgörande. 

Det har rapporterats att Irukandji har det dödligaste giftet som finns i något djur på jorden. För att sätta det i perspektiv kan du jämföra med en giftorm. Det är 100 gånger dödligare än giftet från en kobra.  

Mängden gift man får i sig är mindre än vid ett stick av en havsgeting och man har mer tid på sig att få vård. Därför är det många som hinner till sjukhus där de vårdas med mycket allvarliga skador. 

Trots detta har det förekommit över 70 rapporterade dödsfall genom åren. Vilket går att läsa på Wikipedia.

Wikipedia skriver detta med hänvisning till Robert Drewe samt The Morning Bulletin, en av Australien äldsta tidskrifter.

Kännetecken hos Irukandji

• Injicerar ett av de skadligaste giften som finns i djurriket
• Mycket liten manet. Du ser den knappt.
• Dessutom är den genomskinlig och nästan osynlig i vattnet
• Finns i princip bara i Australien. Dock kan den finnas liknande arter på andra platser.
• Den kan avfyra sitt stick vid beröring, både via tentaklerna och klockan
• Mycket allvarliga symtom som hjärnblödning är mycket vanliga är dödsfall

Mycket svår att upptäcka

Det som är lurigt med den är maneten är att den är så svår att upptäcka på grund av dess ringa storlek och många som blir angripa lyckas inte upptäcka det innan det är för sent.

Den kan sticka med och injicera giftet både via dess tentakler och via dess klocka (det man tänker på som kroppen).

Irukandji har fascinerat forskare genom året i det att de aktivt jagar efter byten på ett sätt som kan tyckas vara väldigt intelligent.

Har Irukandji en hjärna?

Särkilt med tanke på att djuret saknar helt hjärna som liknar den hos däggdjur och består av 96% vatten. Förklaringen kan tänkas vara vad vi beskriver i texten om havsgetingen.

Irukandji har precis som andra boxmaneter ett slags system av nervceller genom vilka den kan koordinera sin kropp och göra något som påminner om funktioner som sköts av däggdjurens hjärna. 

Driven av en annorlunda typ av kognition i sitt besynnerliga nervsystem jagar irukandji föda på ett målinriktat sätt.

Väldigt likt hur ett däggdjur med hjärna skulle göra det. I jakten använder den sitt gift och sina tentakler som verktyg till att fånga, döda och äta byten.

Den målinriktade jaktförmågan gör att Irukandji är en skicklig överlevare och kan fortplanta sig och frodas.

Irukandji: Namnet och upptäckten

Namnet kommer från en stam i bland den australienska ursprungsbefolkningen i den region där maneten förekommer som mest. 

Den var inte så länge sedan Irukandji upptäcktes. Det var först år 2002 när den brittiske simmaren Richard Jordon blev bränd under sin semester och avled några dagar senare, som den dödliga maneten uppmärksammades.

Arten har dock varit känd ända sedan 1964 då den upptäckes av en man vid namn Dr. Jack Barnes.

Hur känns det att blir bränd av Irukandji?

Från början känns det som att bli stucken av en geting (insekten) men det tar inte länge innan symtomen börjar tillta ordentligt. Den brända personen upplever vanligtvis kräkningar, ett stigande blodtryck och en kraftigt påtaglig smärta i hela kroppen. 

På sjukhusen har ser man att det snabbt uppstår rubbningar i hjärtrytmen hos offret.

Det finns inget motgift i dagsläget. Läkare kan dock lindra symtomen och hjälpa patienten att ta sig genom giftets angrepp mot kroppen och rädda hen från att avlida. Utan hjälp från läkare leder giftet till vanligtvis till hjärnblödning och hjärtstillestånd. Närhet till sjukhus är avgörande för offrets överlevnad.

Så angriper och förlamar Irukandji sitt offer

Rovdjursmaneten Irukandji äter mestadels småfisk och plankton. Den är väldigt lömsk i det att den liknar vad som vanligtvis skulle vara mat dess för byten.

Om irukandjis byte inte av misstag råkar stöta på maneten där den gömmer sig i vattnet kan maneten själv simma efter och jaga sitt byte. När maneten vidrör sitt byte, antingen genom kontakt med tentaklerna eller klockan, öppnas locket som sitter på dess nematocystceller och giftet injiceras.

Detta sker genom att det ur cellen skjuts en en projektil som liknar en harpun eller en nål och borrar sig in i offrets hud. Väl inne genom bytets hudlager löser maneten ut en träd som innehåller giftet.

Där töms depån med gift likt en trädgårdsslang som sprutar vatten. Giftet som pumpats in i offret börjar spridas och verka i kroppen.

Det orsakar snabbt mycket skada och mindre djur som småfiskar paralyseras nästan omedelbart.

Så äter Irukandji sitt byte

När fisken är paralyserad är det dags för maneten att påbörja sin välförtjänta festmåltid.

Den använder sina tentakler till att föra maten till sin munöppning. Genom munöppningen transporteras maten till manetens motsvarighet till vår magsäck i medusan. Där börjar maten att brytas ner.

Det är inte ovanligt att bytet forfarande är vid liv vid det här laget. Förutsatt att det är litet. Matsmältningen sker genom något som kallas extracellulär matsmältning.

Det innebär att maten bryts ner till mindre beståndsdelar som kan transporteras ut i kroppen och tas upp i form av de olika näringsämnen som har frigjorts tidigare i processen.

Rapporter om andra maneter som orsakar liknande symptom

Det finns rapporter om människor som fått liknande så kallade Irukandji syndrom, d.v.s. samma symtom som när det blir brända av den lilla maneten i Australien.

Dessa andra områden varifrån rapporter inkommit är bland annat Hawaii, Florida, Franska Västindien, Karibien och Papua Nya Guinea.

Det ska vara andra mer okända arter som rapporteras vara orsaken till symtomen. Irukandji har bara upptäcks i Australien. Detta finns att läsa mer om i Oxford Journal of Medicine.

3. Portugisisk örlogsman / 

Blåsmanet

Kan döda en människa

Den tredje farligaste maneten är både giftig och har dödat människor. Giftet är dock inte alls lika giftigt som det hos boxmaneten. Det är inte ens tillräckligt starkt för att döda en människa. 

Dödsfall som förekommit har varit drunkningsolyckor av paralyserande och svåra smärtor som orsakas av giftet som injicerats vid kontakten med manetens tentakler.

Blåsmaneten, eller den portugisisk örlogsman som den också kallas, är en vacker och en till synes egendomlig manet.

Men skenet bedrar och I själva verket är en inte ens en manet utan en nära släkting till maneter som kallas för sifonoforer.

Blåsmaneten är en sifon

Sifonoforer kännetecknas av att de består av flera organismer som lever i kolonier tillsammans. Blåsmaneten är i själva verket fyra skilda organismer, så kallade polyper, som lever tillsammans i en koloni.  

Det är polypernas samverkan gör också djuret till ett framgångsrikt rovdjur och en mästare på att överleva i havet. Det är alla individerna samverkan är nyckeln till blåsmanetens framgång och samtidigt till varje individs överlevnad.

När man studerar sifoner som blåsmaneter är det fascinerande att ser hur alla polyperna nu specialiserade att de inte kan leva självständigt utan varandra längre.

Polyperna som utför en portugisisk örlogsman

En portugisisk örlogsman består alltså av fyra polyper som samverkar, men vad är en polyp egentligen?

Polyper är i livscykeln hos vanliga maneter det första stadiet innan maneten utvecklats en fullvuxen medusa. Polyperna i den portugisisk örlogsman utvecklas aldrig till medusor. Istället för att vidareutvecklas är det nämligen mer fördelaktigt att förbli polyper och leva med andra polyper i symbios.

Begreppet polyp syftar inom zoologi även på en hel rad livsformer som förekommer hos medlemmar av djurstammen Cnidaria. Polypen kan vara ensam, liksom den är hos havsanemonerna, eller levande i kolonier, som de är hos blåsmaneten.

När dessa polyperna med väldigt distinkta individuella egenskaper samverkar får de tillsammans egenskaper som har många likheter med en vanlig manet. 

Den fascinerande processen av samverkan går till så att polyperna tar hand om de olika uppgifterna som organismen ("maneten") behöver för att fungera som ett djur. Dessa är till exempel att smälta maten eller att fånga byten.

En av organismerna bidrar särkilt mycket till djurets kännetecknande utseende. Jag talar om den stora gasfyllda behållaren som ser ut som ett skepp på bilden. 

Där en vanlig manet normalt har det som kallas för medusa, eller klocka, har den portugisiska örlogsmanen en stor gasfylld behållare som gör att den flyter på vattenytan.

Den är ljus, genomskinlig och innehåller en blandning av kolmonoxid. Denna gasfyllda behållare gör det möjligt för maneten att flyta som en skepp på vattenytan.

Du kan lära sig mer om denna fascinerande varelse i videon som följer

4. Havsnässla

Dödsfall som allergisk reaktion

Havsnässlan är inte den farligaste maneten i världen med det är en av de vackraste. I sina tentakler har den ett paralyserande gift och att bli stucken gör riktigt ont. 

Havsnässlans giftceller sitter längst ut på tentaklerna och dessa kallas för cnidocyter. Det är alltså en annan typ av giftceller än vad boxmaneterna har. 

Giftet är inte eller i närheten av lika dödligt som det hos boxmaneterna men vissa människor är allergiska mot det.

Det förekommer därför att människor som reagerar allergiskt på giftet dör av havsnässlans stick och därför förtjänar den sin plats på den här listan.

Att bli stucken av en havsnässla gör riktigt ont. Så ont att du riskerar att tappa kontrollen och drunkna om du rör vid djurets tentakler vid en simtur. 

Havsnässlan förmåga att försvara sig själv gör att de har färre naturliga fiender än vissa andra maneter. Giftet är nämligen mer dödligt mot olika havslevande djur än vad det är mot människor. Vissa havslevande djur är dock helt immuna mot giftet.

Djur som havssköldpaddor och tonfiskar tillhör exempelvis djuren som ofta livnär sig på havsnässlor. Sköldpaddor brukar ha det särskilt lätt att ta just maneter som föda på grund av sitt skyddande skal. 

Denna art av manet lever i stilla havet och i den indiska oceanen. Det innebär att havsnässlan förkommer längs kusten i länder som Filippinerna, Japan och på olika platser längst USA:s västkust.

Andra farliga maneter

Det finns många arter av boxmaneter och alla är inte lika kända. Carukia barnesi finns i australien och ger liknande symptom som Irukandji. I kap verde finns det en art som heter Carybdea branchi som har ett väldigt smärtsamt sting. Det är dock mindre dödligt än andra boxmaneters sting. I nya zeeland och republiken kongo förekommer det också olika arter av farliga maneter. De särskilt farliga är dock de du redan läst om här i artikeln.

Sverige 2 farligaste maneter

I Sverige är det inte mycket anledning till oro för dödliga maneter. Här finns varken någon ursprunglig eller invandrad art som orsakar dödsfall bland människor.

Sveriges farligaste manet är den invandrade arten klängmanet. Den kan orsakar skador med är knappast dödlig och dessutom mycket ovanlig här.

1. Klängmanet / Klängmedusa

På senare år har vi fått dock fått klängmaneten till västkusten. Den tros har följt med fartyg tvärs över världshaven och etablerat sig här i väldigt liten skala på grund av ett lite varmare klimat.

Maneten är dock fortfarande mycket ovanlig och det finns ingen anledning till oro enligt forskare som Aftonbladet och Expressen tillfrågat.

2. Röd brännmanet

Den röda brännmaneten som på engelska kallas för lion's mane är sveriges största och världens största manet sett till storleken på manetens medusa.

Den kan bli över 2 meter i diameter längs klockan och har tentakler, även kallade bränntrådar, som blir upp till 40 meter eller längre.

Den röda brännmaneten förekommer runt om i världen från Arktis till Stilla Havet och även här i Sverige. 

Här i Sverige påträffas den röda brännmaneten längs västkusten och in i den sydvästra delen av Östersjön. I våra svenska vatten blir dock inte denna brännmanet i närheten av lika stor som på andra platser i världen. En förklaring till detta kan ha att göra med vattnets temperatur och tillgången på föda i våra svenska vatten. 

Den röda brännmaneten utsöndrar ett gift vid beröring. Nässelcellerna som utsöndrar giftet sitter på djurets tentakler. Klockan saknar däremot giftceller.

Beröring är smärtsamt och obehagligt och kräver sjukhusvård ifall man kommer i kontakt med nässelcellerna över en stor kroppsyta.

Det har förekommit dödsfall i samband med att dykare har kommit i kontakt med röda brännmaneter. Det är inte giftet som dödat utan drunkning eller hjärtinfarkt på grund att chockartad reaktion. 

Visserligen kommer du känna smärta om du får en kyss av någon av våra svenska maneter och det kan vara obehagliga. När det gäller att vara farliga är de dock ingenting i jämförelse med världens farligaste maneter.  

Det finns också en blå brännmanet i våra svenska vatten, den bränns inte lika mycket som den röda. 

Referenser:

University of Wisconsin: http://bioweb.uwlax.edu/bio203/s2013/lyons_kels/nutrition.htm
The morning bulletin: 
https://www.themorningbulletin.com.au/news/irukandji-most-venomous-box-jellyfish-kills-faster/1723743/
ABCnews: 
http://www.abc.net.au/local/stories/2015/06/03/4248075.htm
The Smithsonian Institution
https://ocean.si.edu/ocean-life/invertebrates/jellyfish-and-comb-jellies#section_16508
Science Daily:
https://www.sciencedaily.com/releases/2019/04/190430173205.htm
Illustrerad vetenskap:
https://illvet.se/djur/havsdjur/maneter-som-dodar-fran-drunkning-till-hjarnblodning
Wikipedia:
https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Drewe 
https://en.wikipedia.org/wiki/Jellyfish_stings_in_Australia
https://en.wikipedia.org/wiki/Irukandji_jellyfish
Aftonbladet: 
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWvM5l/paralyserande-manet-i-sverige-for-att-stanna
Expressen:
https://www.expressen.se/gt/varningen-for-mini-maneten-kan-forlora-horseln-och-synen/
Brisbanetimes: https://www.brisbanetimes.com.au/national/queensland/deadly-irukandji-jellyfish-catch-their-food-like-a-human-fisher-20150605-ghhwmc.html
Oxford Journal of Medicine:
https://academic.oup.com/qjmed/article/99/6/425/2258978
Earth.com
https://www.earth.com/news/jellyfish-kill-toxin-genes/
Science Mag
https://www.sciencemag.org/news/2018/11/jellyfish-almost-killed-scientist-now-she-wants-save-others-their-fatal-venom
Live Science
https://www.livescience.com/45975-animal-sex-jellyfish.html